Sidan 189     Axel Holmberg, (År 1846)    Beskriving av Morlanda socken      <<Föregående sida       Nästa sida>>

tätast bebyggda skärgårdstrakt i riket. Den äger många stora och ett oräkneligt antal mindre öar och holmar. De största af dem, bebyggda med gårdar eller fisklägen, äro:
Skaftö eller Skaftöland, liggande emellan Gullmaren och Ellösfjorden, och skild ifrån Bokenäset genom det trånga Getwikssundet, är näst Oroust, Tjörn och Hisingen, den största ö i Bohusläns skärgård. Den är 3/4 mil lång, och äger en widd af något öfwer 1/8 qwadratmil. Ursprungligen har den bestått af 3 mindre öar, hwilkas mellanlöpande sund blifwit igenwallade, och twå af dessa skiljas ännu af en liten rännil, som går genom en sank dal, hwaruti man tid efter annan funnit skeppslemningar 1). På den nästan alldeles nakna ön ligga 11 3/4 hemman, samt fisklägena Fiskebäckskil, Grundsund och Rågårdswik, af hwilka de båda förstnämnda utgöra hwar sin capellförsamling.
Flatö, 1/4 mil lång och ungefär hälften så bred, är belägen öster om Skaftöland, ifrån hwilken den skiljes genom ett föga bredt sund, det såkallade Snäckdjupet. Den är wacker och något skogbewuxen, samt innehåller 6 wälbebyggda hemman. Wid Flatö ligga de mindre men likwäl bebodda öarne Engö, 1 m:tal, skogbewuxen, Malö, 1/2 och flera. De trånga sund, som åtskilja dessa samt ofwanbeskrifna öar, kallas med ett gemensamt namn Strömmarne, och äro i det afseendet märkwärdiga, att man uti dem kan bättre obserwera ebb och flod, än på något annat ställe i skärgården.
Wester om Skaftöland är den välbyggda Gåsö, 1/4 m:tal, belägen, samt söder ut Islandsberg och Jonsberg, den förra uppförd i jordeboken för 1/4 och den sednare för 1/8 m:tal, båda af obetydlig storlek. Läget af alla dessa här uppnämnda öar wisar, att de egentligen äro en fortsättning af Bokenäset. Mera af naturen ämnade att räknas till
_________
1) Ett det intressantaste antiqwariska fynd gjordes uti denna dal för omkring 20 år sedan, men förstördes genast, såsom icke i upphittarens ögon ägande något wärde. Det bestod af ett par famnars långt, armstjockt och konstigt sammanflätadt tåg af fina rötter. Det kan wäl icke gerna dragas i twifwel, att ju detta blifwit förfärdigadt och begagnadt af de urinbyggare, som nyttjat stenredskap.

    Ovanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden nedan
 Sidan 189     Axel Holmberg, (År 1846)    Beskriving av Morlanda socken      <<Föregående sida       Nästa sida>>