Sidan 195     Axel Holmberg, (År 1846)    Beskriving av Morlanda socken      <<Föregående sida       Nästa sida>>

Käringöns kapellförsamling och fiskläge har af alla det för fisket fördelaktigaste läget, såsom liggande längst ut i hafwet. År 1697 war det befolkadt med 23 fiskare. Ett fiskeibolag i Stockholm skatteköpte 1751 på 20 år en del af denna kronoholme, hwilket blef en orsak till dess starkare befolkning. Nu räknar det 395 bebyggare, fördelta på 88 matlag. Här finnas 5 fiskskutor, 1 sjöbåt och 3 fraktfartyg om 114 läster. Såsom sällan hindrade af is, kunna fiskarena här längre drifwa sitt yrke, än de på andra ställen, och hafwa hittills utmärkt sig för skälig omtanka och nykterhet. Kongl. brefwet af den 19 Nov. 1795 tillät Käringöns bebyggare att uppföra kyrka och utgöra eget capell=lag. Kyrkan, ganska wäl underhållen, äger brädtorn och en snygg inredning. Ifrån ålder har stället warit lotsstation och äger märkwärdiget såsom födelseort för den ryktbare amiralen Olof Strömstjerna, hwilken under Carl XII:s krig wärjde wåra kuster för fiendtliga anfall 1).
__________
perpendiculär linea nedlöper, hwilken med sin spets tangerade wattenytan i dess supponerade medelhöjd nämnda år.
1) Olof Knape föddes fiskareson på Käringön 1664 och dog på Stångenäs 1730 såsom amiral och adlad med namnet Strömstjerna. Se widare Bohusl. Hist., 1:sta delen, sid. 151. Ehuru icke så ryktbar som Tordenskjold, war han dock en wärdig motståndare till denne och förstod att med en hand full folk hålla honom ifrån Bohuslänska kusten. Detta omnämnes med smickrande ord uti det skötebref, som Carl XII år 1715 utfärdade för Strömstjerna. Af hans krigshändelser har dock ingen blifwit bewarad af historien mer, än hans olycka i Dynekilen den 27 Juni 1716, hwilken får tillskrifwas mera Tordenskjolds lycka, än Strömstjernas försumlighet. På Stångenäs, der han bodde på Wese säteri, lefwer han ännu i traditionen. Man wet der att omtala, huru en gång ett Danskt fartyg inlupit i Brofjorden, i afsigt att, till hämnd för de förluster, Strömstjerna under kriget tillfogat de flendtliga kusterna, uppbränna Wese och, om möjligt, fånga amiralen sjelf; men att denne, som fått nys om saken, anställt på gården ett förfärligt skjutande, under det en hans, till tiggare förklädd, torpare gick ombord på det flendtliga fartyget och beklagade sig öfwer Strömstjernas tyranni emot sina underhafwande, dem han föregaf dagligen måste på Wese deltaga i militäriska öfningar, hwarpå, skjutandet nu lemnade det säkraste intyg. Bedragne af denna o=

    Ovanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden nedan
 Sidan 195     Axel Holmberg, (År 1846)    Beskriving av Morlanda socken      <<Föregående sida       Nästa sida>>